Jag saknar honom. Pratade nyss i telefon med honom, och nu känns det ännu värre än tidigare. Då kunde jag åtminstone tänka på annat när jag gjorde något annat, men när jag hörde hans röst så blev det unbearable. Alltså jag är inte ledsen över att han ringde, jag bara saknar honom så mycket. Och han kommer inte hem förrän min födelsedag. Det känns som en evighet dit. Hur ska jag orka?
Dagens låt: Pretty on the Outside - Bullet for My Valentine
//Leithinan
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment